Min vän / kollega / assistent ChatGPT
Kommer fram till kontoret, det är första dagen efter semestern. Jag sjunker ner i kontorsstolen med mitt nybryggda kaffe, öppnar upp laptopen, låter den koppla upp sig till skärmarna och knäcker fingrarna. Nu kör vi.
Mejlkorgen laddar och antalet olästa mejl stiger sakta men säkert, tanken slår mig "Var börjar jag nu igen?"
Dagen börjar som den brukar, fram med min handskrivna to-do-list och så börjar jag kategorisera efter prioritet. Mejl som behöver snabba svar betar vi av direkt, uppgifter som är tidskritiska hamnar längst upp på listan. To-do-listan börjar ta form.
Bland mejlen sticker två uppgifter ut. Den första gäller ett större antal larmnoder som måste registreras i nätet för att överhuvudtaget kunna kommunicera med resten av systemen, adresserad till mig och inte den gemensamma inkorgen. Det här behöver jag ta tag i så snart jag kan. Längre ner i listan samma visa, men denna gång styrenheter som till samtliga hissar i campus som ska bytas ut på eftermiddagen.
Inga svåra uppgifter i sig, lite manuellt arbete bara men det ska inte vara några problem... trodde jag. När jag väl öppnar kalendern ser jag att den redan är uppbokad större del av dagen. Interna möten, möten med externa leverantörer, samordningsmöten med flera intressenter. "Hur ska jag hinna med allt det här?"
Jag vänder blicken till sekundära skärmen, markören blinkar i promptfönstret, "Jag är redo." följt av "Fråga vad som helst".
Jag vet att jag kan automatisera det här, men mitt PowerShell-skriptande är inte riktigt där än. Det är nu AI blir min kollega. Jag beskriver situationen till den, hela den manuella processen, och ber den sätta ihop ett skript. Min nya kollega får information om hur jag vill att objekten ska heta, vilka behörigheter som ska tilldelas, sammanställning av arbetet och att den även ska redovisa vilka objekt som tillhör grupperna för att säkerställa att allt är på sin plats.
Jag testar försiktigt med ett par, säkerställer manuellt att allt fungerar... Det fungerar! Jag kör allt I ett svep. På några sekunder har jag lyckats få till alla nya larmnoder och styrenheter, rätt grupper är tilldelade till samtliga objekt och kunnat verifiera att kommunikationen fungerar.
Hur mycket tid sparade jag? Ingen aning, men en sak är säker: det som annars hade krävt en hel del tid av repetitivt arbete med risk för felskrivningar har nu förvandlats till en snabb och kontrollerad process där risken för felskrivningar är borta.
Dagen fortsätter och to-do-listan bockas av, punkt för punkt. Jag öppnar kalendern igen - möte imorgon med mellanchefer från olika discipliner inför ett kommande systembyte. Det här kan bli ganska tekniskt, och jag undrar för mig själv igen "Kommer alla kommer kunna följa tråden?". Om jag bara lyckas bryta ner och översätta de tekniska detaljerna till något mer greppbart. Fäster blicken på andra skärmen, prompten blinkar...
"Jag är redo.”